Syrenlycka!

Precis innanför grinden ligger en liten hög med stenar som följt med hem från utflykter…

Stentrappa och lite blommor som hänger på grinden. Glömmer aldrig någonsin första gången jag klev genom grinden. Den gången när syrenerna blommade. För 13 år sedan…

Älskar vår entré med de maffiga syrenerna. Doften och känslan när man går där!

Minns känslan när syrenerna föll och knäcktes av en efter en vår första vinter här i huset. Den sorgen alltså.

Men nu är de lika vackra igen och doften av sommarlov är här.

Lika bra att sätta fart med dagens sysslor. Prästen har varit här och vi har planerat dopet. Det blir en enkel ceremoni med tre sommarpsalmer. Hoppas hoppas att jag kan hålla mig till några stillsamma sansade tårar som trillar nedför kinden. Och inget hysterisk storböl när Juno döps. Det bådar inte gott. Fjärde barnet ( sista ), amningshormoner, kära vänner, lilla pappa, sommarlov, stämningen i kyrkan och så lite nostalgiska psalmer på det. Hej storgråt hihi.

Ha nu en härlig dag.

Julia

Status badrum

I lilla badrummet just nu. Ni vet evighetsbygget? Nåja. Sakta men säkert blir det vårt drömbadrum. Och OM jag älskar vår nya tvättmaskkin? Jaaaaaa! Älskarälskarälskar! Typ hysteriskt mycket. Bästa prylen här hemma hehe…Vi har ju en tvättstuga i gästhuset men att ha tvättmaskinen längre bort gör att tvätthögarna ofta växer till berg och lusten att kila över och tvätta regelbundet är sådär.

Nu kan jag tvätta för jämnan. Älskar det stillsamma surrande ljudet när maskinen är igång. Hemtrevligt på ett vis. Och inga berg av tvätt som väntar heller för den delen.

Tycker nästan lika mycket om mina senaste små fynd. En spegel. Och några galgar. Fina fina badrumsdetaljer tycker jag.

Ha nu en härlig eftermiddag så ses vi precis som vanligt imorgon igen.

Här ska kvällsruljansen snart dra igång med middagsfix och allt annat som hör till. Men först hämta hem Elle som är hos en kompis.

Julia

Veckans planer!

En halvfärdig doptavla till Juno.

En dophätta från 30-talet. Vet inte riktigt varför jag köpte den för några år sedan på en loppis…men nu kommer den till användning. Kanske hade jag en känsla…vem vet.

Nystruken och nybroderad familjedopklänning med alla fyra barnens namn och dopdatum broderade. 

Duktiga svärmor har sytt den av ett vintagetyg med spets och klädda knappar. Också de vintage. Jag minns det som igår, när jag valde modell, tyg, spets och knappar. När Noell var nyfödd. Vilken skatt den är. Hoppas våra eventuella framtida barnbarn döps i den…svindlande tanke.

Storasysterledigt hjärta! 

Sega blåbärsrutor (sök på recept i sökrutan). Så enkla att baka och prick alla älskar. Jag bryner numera smöret och byter ut vetemjölet mot mandelmjöl samt Urtekrams ekologiska universalmjölmix. Mmmm sjukt gott!

 

Hello måndag!

Och sista skolveckan. På torsdag är det skolavslutning för Noell och Elle. Sedan har vi sommarlov fram till skolstarten i augusti. Belle börjar på föris ungefär samtidigt också.

 

Min plan för veckan:

Städa och förbereda hemmet för sommarlov. Ja sådär så att allt är på sin plats. Blir superstressad av för mycket stök.

Dopsamtal med prästen.

Baka inför dopet. ( Vi ska bjuda på hemgjord glass, rulltårtebakelser och sega blåbärsrutor ).

Förbereda med porslin, piff, vaser, dukar osv till dopet.

Måla färdigt doptavlan till Juno.

Fika hos oss med några mammor från kyrkis.

Förbereda ett roligt bloggsamarbete.

Ordna med frökenpresenter.

Njuta av att ha storasysterledig Belle hemma ”själv” de sista dagarna

Fira sommarlov!

Döpa Juno och ha dopkalas.

 

Vilken vecka vi har framför oss!

Ses lite senare. Ska visa ett nytillskott i hemmet. Kanske inte det vackraste. Men alltså jag är såååå lycklig!

kram

Julia

 

 

 

Elles kalas!

Kalashumöret på topp!

Och glasstårtan i högsta hugget.

Ljuvliga syrener. De har snart gjort sitt men så njutbara de är så länge de blommar. Doften alltså mmm….!

Födelsedagslillasyster och födelsedagsflicka!

Jag la en spetsgardin på fikabordet. Sött!

Piffigt på altanen.

Juno var också kalasfin. Gullisgullisgullis jag vill äta upp henne!

Tradition. Varje år kommer älskad sommargranne över med födelsedagskrans till Elle. Och en present. Faktiskt den allra bästa presenten man kan få. Tid. De åker till Nickstabadet och det blir bad, bus, glass och en massa härlig tid tillsammans. 

Kalasiga bilder från igår!

Elle var så himla nöjd och det är mysigt nu när de är lite större och man kan pyssla lite, leka och pratas på en lite mer hmm sansad nivå än med samma antal säg 5 åringar pjuh…

Återkommer med tips på kalaspyssel och recept på den superenkla glasstårtan också för den som vill prova.

Bäst att säga hejdå till er nu. Här ska fixas i ordning kök efter grillmiddag. Ooh älskade sommarhelger alltså. Och vi kunde sitta ute på altanen. Sån tur för straxt efter kom regnet.

Julia

Det munnen talar är hjärtat fullt av.

Först och främst så vill jag berätta för er att jag blir alldeles varm i hjärtat av er omtanke. Och all värme.

Jag VET ju att majoriteten av alla som tittar in här är alldeles fantastiska, kloka, härliga och varma kvinnor. Och jag vill att min blogg är en lugn plats. Med utrymme för mängder av glädje, inspiration och mys. Bland annat.

Alltså jag blev helt kall i kroppen av att läsa den usla kommentaren. Läste den ett par gånger och kände mig bara mer och mer ledsen. Inte för min egen skull. Jag har det ju bra. Men för den stackars människan som sent en fredagkväll ger sig på mig på det viset är nog inte läget så bra. Att kommentera mitt utseende, vårt hem och mitt föräldraskap negativt är liksom helt och hållet botten. Uselt. Ruttet. Men det är ändå bättre på ett sätt att personen ifråga ger sig på mig. Än någon i sin närhet. Jag hoppas i alla fall att hon fick ut det allra värsta på så vis och har ett uns värme och kärlek att ge till sin respektive, barn eller ett husdjur. Jag hoppas på det.

Jag tar inte åt mig personligt ett endaste dugg. Det lovar jag. Och även om den instinktiva första känslan är att nej nu tänker jag inte visa ett endaste uns här inne som inte är ren och skär yta. Men nej det går ju inte. Skulle inte kännas varken genuint eller ärligt. Och även om jag visar delar av mitt ( våra ) liv här så ska de delarna vara både inspirerande, härliga och ärliga.

Noell påpekade att det vore ju sådär om jag bloggade om allt som sker i hans liv. Ja, vi pratade såklart om det här. Dels så läser han ( och hans vänner ) ibland bloggen och så var det ju han som omnämndes här. Det blev ett  r i k t i g t  praktexempel på hur man  i n t e  beter sig varken på nätet eller i riktiga livet. Fast det vet ju mina stora barn redan såklart. Vi pratar ofta om att det som läggs ut i form av bilder och text på internet är något som inte går att ångra.

Och sista. Noell är inte ett dugg intresserad av fotboll. Det är ingen i vår familj. Varken att se på eller spela. Däremot så är han himla duktig på Taekwando. Svarta bältet inom räckhåll. Idag har han rött med två svarta sträck. Coolt va? Väldigt bra i skolan också för den delen. Och en fin storebror. Skulle det vara så att han älskade att leka i lilla sommarhuset så vore det ju helt fruktansvärt att en vuxen kvinna nedvärderar hans fritidssysselsättning. Men nej, det är Belle som leker där. Ibland får hon med sig Elle också, jättemysigt.

Hade ”Pernilla” låtit det vara vid att jag och mitt hem förfaller så hade det varit helt ok så. Inget att lägga tid på. Men eftersom Noells namn nämndes så då blev det såhär. Svar på tal så att säga.

För jag veeeet ju att usla människor inte förtjänar energin eller uppmärksamheten. Men ja, det är lättare sagt än gjort och beror lite på vad som skrivits och sagts tycker jag.

 

Jag avslutar med att citera Gerd som lämnade en kommentar här igår.

 

”Gerd

Hej! Efter att läst din kommentar tror jag att det är hos dig förfallet finns!! Det munnen talar är hjärtat fullt av! Hoppas du kan få hjälp!! ”

Jag har härliga kalasbilder att visa er lite senare men nu ska vi ta tag i den här än så länge soliga söndagen.

puss

Julia